Tankar om framtiden.

Jag har så många planer inför framtiden så jag blir alldeles till mig. Det allra bästa kommer vara att lämna boet och påbörja något nytt och eget. Kommer troligtvis ha ett jobb jag trivs med och pengar kommer sparas så jag senare i livet kan resa med nära och kära. Snart tar jag studenten och på ett sätt känns det jätteskönt att slippa skolan men samtidigt så kommer det bli lite trist eftersom man inte kommer fortsätta ha samma kontakt med alla längre. Jag kommer nog skaffa lägenhet på Haga eftersom jag trivs väldigt bra där och det är nära till det mesta. Ligger väl mitt i smeten egentligen, fast ändå lite avskiljt. Ska bli så kul att få inreda och kalla det för sitt eget. Om jag flyttar in med pojkvännen eller om vi bor separat det vet jag inte ännu, återstår att se om E får hyra huset i Anumark till våren. Isånnafall så överväger jag att bo med honom (för det lär ju ta ett tag innan jag flyttar hemifrån på riktigt, pengar måste sparas så jag har råd att både försörja mig själv och betala hyran) även fast jag är lite kräsen över att flytta ihop med någon man inte riktigt vet hur det är att bo ihop med, och då menar jag inte att man inte känner personen utan och innan, utan jag menar hur det kommer vara att bo och leva med varandra varje dag.
 
Jag och E är väldigt olik varandra på vissa stadium, framförallt när det gäller att ha ordning och reda runt omkring sig. Jag har sedan tidig ålder fått lära mig att hålla rent jämnt och ständigt medans E inte riktigt fått det, i samma skala som jag så att säga. Mamma är väldigt noga och det är därifrån jag fått det. Så om man ska leva med mig så får man stå ut med den delen. Så, jag tror att det kan vara bra att bo själv i första hand för att växa lite i sig själv och inse olika saker. Nu kanske det låter som att jag absolut inte vill bli sambo med han jag varit tillsammans med i snart tre år. Klart jag vill det, men inte riktigt ännu. Vill inte förstöra vårat förhållande genom att flytta ihop för tidigt och sedan blir det inte bra för att ingen av oss riktigt växt i sig själv. Har ingen tanke på att leva utan E och därför kommer jag avvackta och se hur saker och ting ser ut då - istället för att gå för fort fram. 
 
Det jag ser mig själv jobba med om några år är nagelteknolog eller makeuparist. Det är mina två största drömmar. Webbdesign och fotograf är något som jag också skulle kunna tänka mig att jobba med. Jag har inga planer i världen på att gå till ett jobb jag inte tycker om och kommer därför låta det kosta för att jag sedan ska kunna jobba med det jag verkligen älskar. Det må bli dyrt men jag kommer vara lyckligare än allt. Självklart så kommer jag inte kunna jobba med det jag vill i första hand, utan jag kommer måsta jobba ihop pengar och sedan få mina drömmar uppfyllda. Tanken att starta något eget på sidan om lockar också en hel del, däremot så är det så mycket jobb och jag lär ju se när jag blivit äldre om jag har orken till att driva något eget eller inte. Vet egentligen inte hur mitt liv kommer se ut om några år. Kommer jag vara med pojkvän? Kommer jag ha något jobb? Vars kommer jag bo? Vem kommer jag vara? Finns en hel del obesvarade frågor egentligen, vilket är lite skrämmande. Jag måste verkligen lära mig själv att bli lite mer självständig kan man väl säga. Har alltid stöd och hjälp från min familj vilket jag tror kommer drabba mig lite senare i livet då jag måste klara saker och ting på egen hand. Jag menar inte på det sättet att mamma och pappa står för allt jag vill ha - utan just det här att inte behöva be om hjälp hela tiden för att jag är osäker på vissa saker, som jag egentligen vet att jag klarar själv. Det är en sak som jag hoppas jag växer ifrån inom en snar framtid. 
 
Nu återstår det bara att se om denna texten medförde någon sanning om framtiden eller om detta bara är en tillfällig dröm jag har. Ska bli så kul att titta tillbaka på denna text och se om mina drömmar slagit i uppfyllelse eller om något annat intresse dök upp och tog första platsen. Jag hoppas och tror att jag kommer leva tillsammans med E och att vi kommer vara lyckligare än någonsin. Som sagt, det återstår att se. 
 
 
 




0 KOMMENTARER >